Jag har efter en längre diskussion med svenska förskolepedagoger förstått att kunskaper om detta med rasism är något som 6-åringar inte tros vara ”mogna” för. I USA är uppfattningen en annan, vilket jag skrivit om i min bok om den fyra månader långa debatten 2012 kring Stina Wirséns animerade svarta karaktär (Lilla Hjärtat är en mullvad, 2013…).
Senast har det varit debatt om huruvida SSU-are i Stockholm borde få ha ett slutet möte utan vita närvarande, för att med ordföranden för Sveriges unga muslimer, Rashid Musa, disku-tera ”islamofobi bland rasifierade” (se mitt inlägg 13/9). Frågan är ifall diskussionens vågor gått lika höga, om debatten istället rört ”afrofobi bland muslimer”? I USA diskuteras hur som helst ”intra-muslimska etniska relationer” ”with the singular aim of raising awareness about anti-blackness and racism within Muslim communities” (Hill m.fl. 2015).
Sana H Aaser, utbildningsansvarig för en organisation för muslimska barn, rekommenderar (2016) diskussionen nedan mellan föräldrar och barn i åldern sex år och uppåt. Hon fram-håller inledningsvis att det är viktigt att i samtalet inte hänvisa till svartas förfäder som ”slavar”, utan som ”förslavade”. Denna skillnad är avsedd att betona de vitas handlingar och oförrätter, istället för att förknippa en grupp människor med maktlöshet.
Nedan diskussionsförslag är min tolkning av det som enligt Aaser är ett minimum och förstås bör utvidgas alltefter som barnet blir/är äldre. Hon erbjuder en uppsättning frågor och aktiviteter som vuxna kan ta upp med barn för att främjar dessas förståelse av diskriminering och rättvisa.
Aktivitet # 1 - Smaken av rättvisa
Vad innebär det att något är rättvist? Har svarta människor behandlats rättvist genom den amerikanska historien? För att försöka besvara dessa frågor används i hennes exempel 12 bitar godis (det går säkert lika bra med vindruvor?).
”Föreställ dig att president Obama gav mig fem bitar godis och du bara fick en enda. Hur skulle du då känna dig?” Målet med denna diskussion är att barn ska förstå innebörden av "rättvisa". ”Det är i vår Fitra, eller ’den grundläggande mänskliga naturen’, att vara emot orättvisa och attraherade av rättvisa”, framhåller hon.
”Tänk nu om rollerna var ombytta, och du fick fem bitar godis och jag bara en. Hur skulle du känna dig då?” Målet med denna diskussion är att barnen ska förstå att när vi är privilegie-rade (t.ex. när vi har godis), måste vi ge till dem som inte har.
”Men om president Obama kommer tillbaka med fyra bitar godis. Vem bör han ge godis till?” Målet är att förstå rättvisa (det man behöver) till skillnad från likabehandling (att alla ges exakt lika mycket). Utifrån ett likhetstänkande borde varje individ nu ges två bitar. Men detta är inte rättvist, eftersom barnet endast kommer att ha tre stycken totalt och föräldern kommer att ha sju. Men enligt normerna för rättvisa, bör barnet ges alla fyra bitar för att kompensera för sitt tidigare underskott. På så sätt har varje enskild fem bitar av godis.
I ett amerikanskt sammanhang går detta emot våra föreställningar om att hårt arbete lönar sig (den protestantiska arbetsmoralen, möjligheternas land, etc). Vi vill tro att det goda som kommer till oss är en produkt av våra egna ansträngningar, inte ett privilegium som vi fått av ett riggat systemet.
Sista frågan: Nu när vi lärt oss om rättvisa, tror du svarta människor har behandlats rättvist i Förenta Staternas historia? Målet här är att föra samtal tillsammans. Svarta människor i Amerika har inte behandlats rättvist. Det över 200 år långa slaveriet har inte gett dem lika villkor.” Hon hänvisar sedan till Koranen (4:135) beträffande vad Allah säger om rättvisa.
Aktivitet # 2 - Syrligt särskiljande
”Är det okej att behandla människor olika utifrån hur de ser ut? Vi försöker besvara denna fråga genom följande aktivitet. Du behöver minst fyra personer och fyra citroner. (Denna aktivitet skapades ursprungligen av Anti-Defamation League.)
Ge varje person en citron och låt var och en bli expert sin citron – hur den ser ut, luktar och känns. Därefter insamlas citronerna i en korg och blandas om så att deras ordning inte är lätt att upptäcka. Sedan ska deltagarna hitta sin citron från korgen. Påfallande är, att de flesta kommer att kunna hitta sin citron.
Vissa kan referera till storlek, andra kanske tala om färg, etc. Detta leder in på en diskussion om hur människor också är i olika storlekar, former och färger.
Sedan insamlas och skalas citronerna, varpå barnen ombeds hitta sin egen citron. Nu kom-mer barnen att svara att ’Alla citroner ser ju likadana ut!’. Denna kommentar öppnar dörren till insikten om att människor, likt citroner, ser olika ut på utsidan men i allt väsentligt är likadana på insidan. Detta leder över till frågan om det är okej att behandla människor olika utifrån hur de ser på utsidan? Ändå behandlas svarta människor annorlunda beroende på hur de ser ut.
Målet här är att tillsammans föra samtalet om att svarta människor i Amerika fortfarande missgynnas på grund av hur de ser ut.” Så långt Aaser.
Ja, svårare än så här behöver det kanske inte vara i fallet med de allra yngsta, som ju redan på goda grunder är känsligare för orättvisor än kanske någon annan åldersgrupp.
Aaser går sedan vidare med att, baserat på Koranen och med hänvisningar till imamer och muslimska forskare, rekommendera föräldrarna olika åtgärder för att minska rasorättvisorna i samhället. De menar alla att muslimer har en skyldighet att stå upp för de förtryckta och delta i protester mot behandlingen av svarta.
”Inte minst bör bör du och dina barn diskutera varför du är bekymrad över den senaste tidens våld mot svarta människor i Amerika och uttrycka behovet av att utkräva ansvar”, avslutar Sana H Aaser.
Referenser
Aaser, Sana H: Teach Your Kids About Black Lives Matter Now, MuslimMatters.org, July 21, 2016
Hill, Margari, Kowalski, Daniel, Kocak, Meral, Muhammad, Hakeem, Ahmed, Sherouk & Islam, Namira: Study of Intra-Muslim Ethnic Relations. Muslim American Views on Race Relations, MuslimARC, June 4, 2015
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar