Till månaden december hör tydligen frågor som "Vilka karaktärer får förekomma i Lucia-tåget" och ”Ska inte barnen få lektioner i historia om urgammalt ’svenskt’ julfirande?” Men ”Blir inte icke-kristna barn utanför vid tal om Jesus?”. Och liknande.
Jag drar mig till minnes en episod från min dotters daghemstid. Personalen frågade barnen om de visste varför det firades jul. Ingen kunde svara. Till sist sa en pojke: ”Gud dog.” Jesusbarnet lär fler barn åtminstone ha hört talas om, så det hör väl till kulturarvet att ta upp mer ingående och ganska okontroversiellt (säger jag, trots att jag är humanist – således icke-troende).
Ty vad jag har förstått ser även muslimer Jesus som en profet, så kristna, merparten judar och muslimer torde åtminstone inte råka i luven på varandra för att saken tas upp. Mångkulturellt med andra ord!?
Men varför inte jämföra Jesus med andra myters huvudpersoner? Exempelvis jämföra Jesus med Stålmannen – två mytologiska hjältar med mycket gemensamt. Bägge figurerna tillhör ju många barns "svenska traditioner”?
Mytteori för (för)skolan
Så skiljer sig kristen mytologi från annan mytologi? Det tar jag upp i dagens blogginlägg. Vill man inte göra avsteg från skolans eller förskolans kursplan, när man önskar anknyta till till barnens egen kultur typ superhjältar, kan man som brygga ta avstamp i uråldriga myter och mytteori. Fantasi och myter tycks alltid ha använts till att förstå omvärlden bättre.
Många forskare skiljer visserligen inte så noga mellan sagor och myter, utan de anses ha samma bas. Andra menar att sagor är ett slags försvagade myter som har motsatser som inte är lika rigida och starka som dem i myter (och motsättningar som är mer individuella och lokala), medan myter tar upp mer universella, kosmologiska, metafysiska frågeställningar, även om gränsen idag är vacklande.
Med MYT menas här alltså inte ”vanföreställning” (som i ”det är en myt att strutsar skulle sticka huvudet i sanden vid fara”) utan myt avser här:
Myt = varken någon vanföreställning, ideologisk skenförklaring eller stark övertygelse, utan en av de urgamla korta berättelseformer som fungerat som ett slags svar på/förklaring av samhälleliga konflikter, som moralisk måttstock eller hoppingivande framtidsriktning. Det finns s.k. initieringsmyter (invigningsmyter in i vuxenlivet, d.v.s. emancipatoriska avskedsmyter om att lämna hemmet, bli vuxen), paradis- myter, skapelsemyter m.fl.
Många försök att bena ut mytens väsen har presenterats, men jag väljer här ett tidigt, ty tydligt, sådant. Redan 1936 kom Lord Raglans bok kallad The Hero. A Study in Tradition, Myth and Drama. I den frilägger baronen 22 vanligt förekommande gemensamma hjältedrag, ungefär enligt nedan.
Aningen uppdaterat hjälteschema (efter Lord Raglan, 1936)
1. Modern är oskuldsfull/av låg börd/kunglig jungfru
2. Fadern är kung/mäktig
3. Fadern har släktskap med modern/har samma ursprung
4. Ovanlig befruktning/födelse
5. Det sägs att hjälten är Guds son/son till någon upphöjd
6. Försök (oftast av fadern) att döda hjälten (kroppsligt eller själsligt)
7. Hjälten är kraftfull endast utanför hemmet
8. Hjälten är uppfostrad av fosterförälder/upplärd av utomstående på annan plats
9. Inga detaljer om barndomen ges
10. Hjälten åker till framtida kungadöme/förflyttar sig till plats där hjältedådet ska ske
2. Fadern är kung/mäktig
3. Fadern har släktskap med modern/har samma ursprung
4. Ovanlig befruktning/födelse
5. Det sägs att hjälten är Guds son/son till någon upphöjd
6. Försök (oftast av fadern) att döda hjälten (kroppsligt eller själsligt)
7. Hjälten är kraftfull endast utanför hemmet
8. Hjälten är uppfostrad av fosterförälder/upplärd av utomstående på annan plats
9. Inga detaljer om barndomen ges
10. Hjälten åker till framtida kungadöme/förflyttar sig till plats där hjältedådet ska ske
11. Hjälten segrar över kung, jätte, drake, vilddjur eller över annat ont
12. Hjälten gifter sig med prinsessan/har kärleksrelation med dottern till hjältens förebild
13. Hjälten blir kung/”kung”
14. Hjälten regerar/har makt under kort tid, när inget speciellt händer
15. Hjälten föreskriver/stiftar lagar eller upprättar nya ordningar
16. Hjälten förlorar sedan sympati hos gudar eller undersåtar/förlorar medhåll
17. Hjälten förvisas från tronen och staden/förlorar makt och gemenskap
18. Hjälten går en mystisk död till mötes/eller utsätts för mystiska hot om själslig eller kroppslig död
19. Hjälten möter ofta döden på toppen av ett berg/på annan speciell plats 20. Hjältens barn (om han har några) överträffar aldrig honom
21. Hjältens kropp begravs inte...
22. ...men ändå har han en eller flera ställen där man kan minnas honom
14. Hjälten regerar/har makt under kort tid, när inget speciellt händer
15. Hjälten föreskriver/stiftar lagar eller upprättar nya ordningar
16. Hjälten förlorar sedan sympati hos gudar eller undersåtar/förlorar medhåll
17. Hjälten förvisas från tronen och staden/förlorar makt och gemenskap
18. Hjälten går en mystisk död till mötes/eller utsätts för mystiska hot om själslig eller kroppslig död
19. Hjälten möter ofta döden på toppen av ett berg/på annan speciell plats 20. Hjältens barn (om han har några) överträffar aldrig honom
21. Hjältens kropp begravs inte...
22. ...men ändå har han en eller flera ställen där man kan minnas honom
Av dessa ger kung Oidipus 21 träffar, Moses prickar av 20, Herkules 17, Robin Hood 13. Hur många stämmer in på Stålmannen? Luke Skywalker i Star Wars? Powerpuffpinglorna? Är tjejsuperhjältar annorlunda? I så fall: varför då?
Jag säger inte att förskolebarn eller elever förrän på högstadiet behöver få veta allt detta, men som lärarfortbildning och argument för att göra jämförelsen nedan kan lektionen kanske ändå vara användbar.
Jag säger inte att förskolebarn eller elever förrän på högstadiet behöver få veta allt detta, men som lärarfortbildning och argument för att göra jämförelsen nedan kan lektionen kanske ändå vara användbar.
Hela 19 av dessa hjältedrag stämmer in på Jesus: hans far och mor är inte släkt och Jesus gifter sig inte heller med ”prinsessan” – så vitt man vet – men han dör på Golgataberget, begravs väl bara tillfälligt och tillbeds i kyrkor över hela världen.
Både Jesus och Stålmannen kan dessutom förflytta sig på mirakulösa sätt: gå på vatten respektive flyga.
Både Jesus och Stålmannen kan dessutom förflytta sig på mirakulösa sätt: gå på vatten respektive flyga.
Var Jesus sin tids superhjälte? Fortfarande vår?
När Jesus kommer på tal i skolan i samband med religiösa högtider kunde temat vara just dennes likheter med mer sentida superhjältar, såväl som med hjältarna i andra urgamla myter. Med hjälp av så kallad mytteori är det nämligen möjligt att finna många beröringspunkter mellan gamla och nya superhjältar. Liksom förstå varför barnen och eleverna idag och vuxna redan för tusentals år sedan tilltalas av dem. Inte är det i vart fall på grund av någondera hjältes fysiska styrka.
Jesus Stålmannen/Superman
Kom från Himlen ...från planeten Krypton
Uppvuxen med fosterfar ...uppvuxen med fosterföräldrar
Unik förmåga upptäckt i 12-årsåldern, ...upptäckt i 15-årsåldern,
Uppvuxen med fosterfar ...uppvuxen med fosterföräldrar
Unik förmåga upptäckt i 12-årsåldern, ...upptäckt i 15-årsåldern,
men dold tills tiden var inne ...men dold tills tiden inne
Helig plats: templet/kyrkan ...hemligt citadell; ishuset
Började 30-årig utmana status quo ...vill behålla socialt status quo
Invigningsrit: dop ...kallelse
Började 30-årig utmana status quo ...vill behålla socialt status quo
Invigningsrit: dop ...kallelse
Andlig styrka ...fysisk styrka
Uppgift: frälsa/rädda människorna ...rädda utsatta
Uppgift: frälsa/rädda människorna ...rädda utsatta
Motto: Vägen, sanningen och livet ...sanning, rättvisa, amerikansk livsstil
Klädsel: alltid fotlång, vid ”kappa” ...tajt overall & fladdrande cape
Alltid 33 år gammal (får aldrig barn) ...alltid i 30-årsåldern (får barn?)
Älskar Maria Magdalena ...älskar Lois Lane
Klädsel: alltid fotlång, vid ”kappa” ...tajt overall & fladdrande cape
Alltid 33 år gammal (får aldrig barn) ...alltid i 30-årsåldern (får barn?)
Älskar Maria Magdalena ...älskar Lois Lane
Motståndare: fariséer ...Lex Luthor (& andra skurkar)
Storyns moral: Jesus ska rädda dig ...Stålmannen ska rädda dig
Godheten segrar över ondskan ...Godheten besegrar ondskan
(Efter Guigni 2006:102)
Men kan man verkligen använda sig av den typ av subkulturellt kapital som kunskaper om Stålmannen (och andra serietidnings-/filmsuperhjältar) utgör inte minst bland pojkar i 5-10-årsåldern, även när man talar om Jesus? Miriam Giugni (2006), australienska förskollärare i över 20 år och med en avhandling om jämställdhet, antyder det fruktbara i detta, medan många andra menar att superhjältar inte hör hemma i skolan – åtminstone inte dagens motsvarigheter till de 2 000-åriga... Orättvist?
Giugni återger hur en grupp 4-åriga pojkar i förskolan använde sig av sina kunskaper om kristendomen och superhjältar, då de förhandlade sig fram till en maskulin identitet. Onda vs goda förekommer inte bara i pojkarnas val av egna kännetecken, utan backas upp av bägge mytologierna som uppenbarligen är användbara vid konstruktionen av hegemonisk maskulinitet.
Både Jesus och Stålmannen är supermän: hjältar och räddare i nöden med hög status, fostrade av föräldrar med god moral, och bägge med viktiga uppgifter.
Passar den ene i förskolan, passar väl även den andre? Speciellt platsar en jämförelse mellan de båda. Eller så ingendera?
Referenser
Giugni, Miriam (2006): Conceptualising goodies and baddies through narratives of Jesus and Superman, Contemporary Issues in Early Childhood 7(2), s.97-108
Raglan, FitzRoy Richard Somerset: The Hero. A Study in Tradition, Myth, and Drama, London 1936
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar